Affärsområden

Affärsstöd

Att arbeta med affärsstöd i befintliga organisationer är kärnan i mitt arbete. Inte sällan sliter organisationerna med att man inte lyckas få framfart med sina planer och att organisationen sitter fast i sin sina "stuprör" och har svårt att jobba vertikalt över verksamhetsgränserna. I en intraprenöriell organisation tillåts man arbeta mer mot gemensamma mål, ofta finansierad mer centralt för att inte fastna i enheternas egna prioriteringar. Målstyrning och en mer tvärsgående arbetsgång är viktig här och gärna att verksamhetsutvecklingen kommer med krafter och innovation nedifrån och upp. Arbetet är förankrat i företagsledningen men själva arbetet sker informellt och utan onödig konkurrens inom affärsenheternas respektive ledning. Exempel på företag som jag arbetat med i denna typ av uppdrag är Swedavia, Upplands Brohus, Skandia Fastigheter, Familjebostäder, Stockholmshem, Arlandastad group och LRF.

Energi

Klimatarbetet är en naturlig ingrediens i alla företags verksamhet idag, inte minst inom fastighetssektorn där energipåverkan är stor. Kravställningen utifrån är dessutom påtaglig med EU-direktiv som skall implemeteras av våra lagstiftare inom två år från beslut, Sverige som land har sina åtaganden och våra myndigheters krav på redovisning av företagets påverkan, mål och utfall ökar. Inte minst el-frågan är kritisk, behovet av elkraft bedöms vara dubbelt så hög redan om 10 år och de fossila bränslena måste skala ned för att nå klimatmålet om max 1,5 grader global temperaturhöjning. Elkostnaderna ökar tydligt både i förbrukning och nät, stadsnäten och riksnäten blir mer volativa när allt fler producenter ansluter sig med instabila kraftkällor som solceller och vindkraft vilket skapar behov av balansering och stabilisering. I detta arbete kan en mer lokal produktion främja målet och samtidigt göra det egna fastighetsbeståndet mindre sårbart. Många fastighetsägare har redan implementerat solceller på sina fastigheter i syfte att minska behovet av köpt el och för att säkra att produktionen är garanterat fossilfri men det behöver inte sluta där. Jag har arbetat med att koppla ihop hela elsystemet på lokal nivå där fler nyttor kan skapas. PRODUKTION. LAGRA, DELA & SÄLJA egen producerad el och värme i ett system är idag möjligt för fastigheter som är beläget i ett geografiskt samlat bestånd. Rätt arbetat kan fastighetsägare arbeta mer flexibelt och samtidigt få en bättre kontroll på sin energiförbrukning och dess kostnader, dessutom över tid. Energilager och egen nätinfrastruktur är nycklarna här. Självklart är arbetet med fastighetsoptimering av den egna driften också en ingediens här

Vill du höra mer om hur vi arbetade med detta inom Arlandastad group så berättar jag gärna.

Jag vill höra mer

Totalförsvar

Att samordna intressena inom kommun, region och civilsamhället för att stärka totalförsvaret kräver en tydlig och inkluderande strategi som tar hänsyn till både offentliga och privata aktörer. Med totalförsvaret menas både Försvaret och det Civila samhället och det krävs ett stort mått av samordning och samförstånd för att detta skall kunna fungera, här handlar det om att fördela respektive parters resurser och utnyttja dessa där de gör störst nytta, begreppet dual use innebär att ens verksamhet behöver vara flexibel nog att kunna konfigureras för de olika lägena Fred respektive Ofred. I arbetet med att koordinera dessa samarbeten passar ett intraprenörskap bra, informell ledning i vertikal riktning mellan olika "lodräta" verksamheter eller organisationer. Under 2024 arbetade jag intensivt med detta inom Arlandastad F60 AB.

Handel

En detaljhandelsresandes berättelse

Detaljhandel har varit ett DNA i den kommersiella utvecklingen och erfarenheten. Det började 1980 med den lilla radiohandlarkedjan Sigges som med sina butiker var väldigt prisaktiva på Stockholmsmarknaden, jag blev butikschef för butiken på Kungsgatan 1982 då vi gick ihop med en annan kedja Telecall, det gemensamma namnet på den nya kedjan blev ONOFF. 1984 tog jag över butiken i köpcentrumet Fältöversten där jag var till 1988.

I början på 2000 var jag Operativ chef med ansvar för försäljning, butiksdrift och etablering för Handskmakarns 76 butiker, och senare Twilfits 48 Butiker. Handskmakarn ägdes av det då börsnoterade företaget Sehgula medan Twilfit var ett familjeföretag, det var tydliga skillnader i företagens styrning och mål både sett till tidsperspektiv och tillväxt, det ena var inte bättre än det andra men det var skillnad.

Efter 1988 och en expansiv period inom radiohandeln blev det Köpcentrumutveckling. Kommundelscentrat Bollmora skulle byggas ut och bli hela Tyresö kommuns köpcentrum och gärna större än så. Evakuera butiker, riva, rita om, bygga nytt, etablera handel och service och marknadsföra. Som Centrumchef blev det många discipliner som skulle hanteras vilket jag gjorde fram till 1994.

Nästa steg blev att inleda ett arbete med Stadsdelsutveckling, denna gång mitt i Stockholms city, Hötorget. Som anställd på företaget Centruminvest / Centrumutveckling blev jag projektansvarig för Kungshallen, Trygg Hansa ägde fastigheten och var uppdragsgivare. Sveriges första restaurangvarhus med 14 restauranger på samma plats skulle se dagens ljus, ett nytt begrepp, food court lanserades tillsammans med separata restauranger som East, Panini och Mikaels som då precis fått en Michelinstjärna (som han dock lämnade tillbaka för att han var rädd att avskräcka med hög prisprofil)

Målet var att ta 10% av de 25000 personer som passerade på Kungsgatan dagligen och göra dem till dagliga gäster. På invigningsdagen kom det fantastiska 8800 betalande gäster. Det mest fantastiska var att detta var den lägsta dagliga besökssiffra som Kungshallen sedan hade de kommande 10 åren! Detta förändrade marknaden för F&B påtagligt i närområdet och food courts dök upp i flera köpcentum runt om i landet efter detta, Kista och Vällingby fick liknande modeller inom några år.

Från 1995 och 4 år framåt var jag sedan ansvarig sk Centrumledare, med att utveckla handeln från Kungshallen via Sergelgatan ned till Sergels Torg, vi bytte namn på Stadsdelen till HötorgsCity och i arbetet låg att skapa logotyper och grafiska profiler för både Kungshallen och HötorgsCity.

Med några kollegor på Centruminvest skapade vi ett nytt nätverk för Stadsdelsutvecklingen, City I Samverkan, en samverkansmodell med både Myndigheter, Fastighetsägare, Hyresgäster och Kommunen som gemensamt tog ansvar för utvecklingen i stadskärnan både ekonomiskt och diftsmässigt.

Under samma tidsperiod växte andra stadsdelsprojekt fram, affärsgator och handelsplatser började samverka på liknande vis och vi var några nätvekande kollegor som såg behovet av att utbyta idéer och erfarenheter med varandra och Centrumledarföreningen i Sverige tog form, sedemera utvecklades den föreningen vidare och är idag Svenska Stadskärnor, i princip en lobbyinstans och en del av ett internationellt nätverk för stadsutvecklingsfrågor.

Efter en period med diverse etableringsuppdrag inom restaurangbranschen klev jag in i en helt ny bransch, Flygplatser.

Som kommersiell chef på Luftfartsverket, med plats i ledningsgruppen med ansvar för i princip alla kommersiella intäkter på Stockholm Arlanda flygplats började resan med att öka de årliga kommersiella intäkterna för flygplatsen med 50% över 10 år, det innebar en ökning år 10 som skulle vara 1 Miljard kronor högre per år än när vi började. Det blev en affärsutveckling av stora mått som omfattade allt från försäljning av olönsamma flygplatser till nya kommersiella produkter och sätt att skapa intäkter. Stora transformationer från att vara ett statligt Verk med Generaldirektör, till att bli ett helägt statligt aktiebolag med en VD, Swedavia. Vi bildade Energibolag, Telekombolag, Konferensbolag och Fastighetsbolag, och ett JV med Schiphol flygplats i Amsterdam, alla med sina resultatmål och med tydliga uppdrag. Under de nära 10 år jag var där ansvarade jag för 7 olika affärsområden och ca 300 medarbetare. Med detta personalansvar kom även förhandlingsansvar med de olika personalorganisationerna som tex SEKO, ST och SAKO.

Resultatet: Målet var 1 Miljard, utfallet 987Mkr och detta med ett högt sk Ledarindex och Medarbetarindex.

Restaurang & Café

Med etableringen av Kungshallen på Hötorget i Stockholm City kom den stora erfarenheten av branschen. I uppdraget från Trygg Hansa till Centruminvest Management där jag var anställd som projektledare var det tydligt, med så många restauranger som 14 stycken på samma ställe så måste kontrollen vara total, restauratörerna fick inte styra denna satsning själva, utvecklingen av konceptet måste hållas av fastighetsägaren. Krögarna skulle laga mat och ansvara för sitt egna måltidskoncept och den interna personalen för detta. ALLT annat skulle drivas och skötas av mig som konceptansvarig från öppning och framåt. Men redan innan öppning handlade det om att medverka på möten med arkitekt, tekniska förvaltare och hyresgäster. Driften skulle handlas upp med diskhantering, städning, porslin och bevakning. Inredning köpas in, ljud och ljus installeras och en marknadsstrategi tas fram. Logotyp och grafisk profil skapades och en marknadsföringsplan etablerades och genomfördes.

Genom det långtgående driftansvaret så kom man väldigt nära verksamheterna och dess vardag och ekonomi. En nära förståelse för dess möjligheter och hot, restaurangekonomi och marknadsförutsättningar. Detta lade grunden till flera uppdrag kring etablering och affärsstöd för flera restaurangverksamheter med åren, även för stöd till fastighetsägare, en erfarenhet som även hjälpte till i uppdrag som konferensverksamhet och hotelletableringar med tiden.

Har du frågor kring restaurangverksamhet eller etableringsfrågor kopplade till detta, hör av dig!

Jag önskar kontakt

Hospitality

Med detta menas här Hotell och Konferens

Som VD i ett av Sveriges största anläggningar för Dagkonferens, Arlanda Conference & Businesscenter erbjöd vi ett 40-tal lokaler för både stora och små möten men även tre större lokaler för Event. Frukost, lunch middag och banketter var vardagsmat för organisationen som med en trygg partner i Scandinavian Service Partner, SSP, levererade på toppnivå oavsett tid och önskemål.

För att hålla koll på utvecklingen krävdes både mikro- och makromanagement och inte minst en väldigt kunnig och engagerad ledning på driftnivå. Nyckeltalskontroll, ledarskap och en dedikerad säljorganisation var saker som gjorde skillnad.

I Sky City ligger Radisson hotel med ett sk. managementavtal. Med detta menas att hyresvärden ansvarar för både fast och lös inredning. Tillsammans med Hotelldirektören fördes dialog kring löpande underhåll och fastighetsförvaltning. Investeringsplaner arbetades fram och genomfördes löpande medan hotellet var i drift. Alla nyckeltal för hotellverksamheten följdes upp på kontoplansnivå. Hyran var kopplad till omsättning så deras sak var vår sak och mitt mål.

I början av 2005 inleddes ett arbete med att etablera ett nytt stort flygplatshotell. Med mitt ansvar för affärsprojektet genomfördes marknadsanalyser, urval, och anbudsintag för en byggnad på 30.000 kvadratmeter i direkt anslutning till terminal. Valet föll på Strawberry Clarion hotel, som eteblerade kedjans första flygplatshotell. En försäljning av Swedavias konferensverksamhet genomfördes och de större lokalerna gick till Clarion och de mindre, inklusive personal såldes till Radisson. Med detta gav det en väldigt god inblick i hotellekonomin och branschens förutsättningar.

Med detta som grund har Affärsstöd kring hotellfrågor och konferensverksamhet levererats till marknaden, även som juridiska underlag vid diverse domstolstvister.

Är du i behov av råd och stöd i frågor inom olika frågor som rör Hospitality, hjälper vi gärna till.

Jag önskar kontakt

Stadsdelsutveckling

Av någon anledning har de flesta av mina stadsdelsutvecklingsprojekt handlat om så kallade ”utsatta stadsdelar”.

Inte sällan är det stadsdelar med en komplicerad social demografi, skolresultat som inte räcker till för en vidareutbildning, kanske inte ens ett gymnasium. Handeln har svårt att utvecklas beroende på otrygghet och ett svagt ekonomiskt underlag. Kommunerna kämpar med bostadsområden och markanvisningar och byggherrarna bygger in kommersiella lokaler i gatuplan som till delar åderlåter centrumfunktionerna som behövs för en samlad service. I lite större stadsdelar är problemen oftast en annan, otrygghet skapas mer av dåligt underhåll och undermåliga rutiner för städ och eftersatta driftsrutiner. Att skapa platser med en identitet och med ett förtroende, det man kallar image kräver ett målmedvetet och samlat arbete och en förmåga och framföra allt vilja och mandat att arbeta över förvaltningsgränser.

Parkering

Med flera tusentals parkeringsplatser på Arlanda och Bromma flygplatser krävdes det en tydlig struktur men även ett tydligt och varierat kunderbjudande för alla de som behövde parkera sina bilar, både för några minuter och för flera veckor framåt, arbetsplatsparkering eller arbetsfordon av olika slag. Att kunna ställa sitt fordon är inte bara en nödvändighet för många, det för med sig krav på flera områden än bara en rektanguär ruta på 20-25 kvadratmeter, det handlar om tillgänglighet, skyltning, prisstrategier, tilläggstjänster och förordningar. Mycket av detta får man genom att välja en bra parkeringsoperatör men innan man väljer så är det viktigt att veta vad man vill och skall kravställa på. Hur vill vi att parkeringsfunktionen skall uppfattas av den som parkerar? Vad vill vi få ut av parkeringsfunktionen? Var bör den finnas och hur många behöver vi?

Kanske är du som fastighetsägare i ett tidigt läge och undrar över dimensionering eller andra praktiska frågor innan du handlar upp en operatör? Ring mig!

Jag önskar kontakt

Telekom

Internet och mobiltelefoni, wi-fi och kapacitet. Ett måste för oss flesta men fastighetsägarna ansvar och uppdrag inom detta är inte självklar! För en hyresgäst handlar det oftast om att välja en operatör men för en fastighetsägare handlar det om att upplåta plats eller att tillhandahålla en infrastruktur det vill säga möjliggöra för tillgång till kapacitet och mobilitet.

Skall telekombolagen själva få råda i dina fastigheter eller vill du vara med och sätta ramarna för vad och var de får agera? I dessa oroliga tider så stramar myndighterna åt tillgängligheten till dessa intrastruktursystem men med detta så ställer även Telekom-aktörerna större krav på fastigheterna de agerar i. Det är därför viktigt att du som fastighetsägare är medveten om förändringarna i lagrummet så att du inte tappar rådigheten av dina ytor genom tex ledningsrätt och krav på ytor med ensamrätt som medför att du inte kan arbeta med flexibilitet och ett samlat nyttjande på tex tak och tekniska utrymmen. För mobiltelefoni ökar frekvenserna och därmed antalet antenner, 2G släcks och 7G planeras. Kapcitet blir allt viktigare, men även näten och friheten att välja operatörer. Inom Swedavia och Upplands Brohus arbetade vi flitigt med detta. För Swedavias del blev det i det närmaste ett eget telekombolag med egen ägd infrastruktur för Operatörerna att hyra in sig i.